Skratta mer - det tjänar du på 

Glädje gör att man mår bättre. Självklart, eller hur? Men hur hänger glädje och hälsa ihop egentligen? Och varför skrivs det spaltkilometer med artiklar och böcker i ämnet om det är så enkelt?
Kanske passar skrattet inte riktigt in i bilden av en seriös och högpresterande yrkesmänniska? Skratt på arbetsplatsen associeras inte med effektivitet. Sjukdom är allvarliga saker och inget att skämta om. Och att sträva efter glädje är väl ändå ganska själviskt?
Dessa tankar är möjligen några förklaringar till att man inte tar glädjen på allvar i vårt samhälle. Ofta skyller man på vårt lutherska arv, även om Martin Luther egentligen lär ha varit en ganska levnadsglad person.
Men det finns massor med forskning som belägger sambanden mellan glädje och hälsa - forskning som visar att det ligger mycket bakom slitna klyschor, som att "ett gott skratt förlänger livet" och även att glädje gör oss mer effektiva.
- Arbetsglädje är en förutsättning för att må bra och göra ett bra arbete, säger Bosse Angelöw, som är socialpsykolog och bland annat håller föredrag om arbetsglädje och om hur man skapar friskare arbetsplatser.
Ett intressant exempel är Posten i Växjö. Här gjordes, berättar Bosse Angelöw, en uppföljning efter två års systematiskt arbetsglädjearbete. Korttidssjukfrånvaron minskade med 58 procent, produktiviteten ökade med 23 procent och övertidsarbetet minskade med 70 procent.
- Det man investerat i detta arbete betalade sig med sex kronor på varje investerad krona! säger Bosse Angelöw.
 
Varje individs ansvar
Arbetsbelastningen upplevs också som mindre när man känner glädje. Men det finns förstås gränser. Om man känner väldigt stor arbetsglädje, kan man ta på sig för mycket arbete.
Bosse Angelöw poängterar att man som ledare måste ge förutsättningar för arbetsglädje, till exempel genom delaktighet, ansvarstagande och en bra kommunikation. Men sedan är det varje individs ansvar att skapa arbetsglädje.
Inom vården förlitar man sig fortfarande mycket på mediciner och tar inte vara på den inneboende livskraft och livsglädje som människor har. Detta konstaterar Inger Ekman, som är professor och prefekt på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, vid Göteborgs Universitet.
- Livsglädje spelar en oerhört stor roll för hälsan! Oavsett hur gammal eller sjuk du är, så finns det en livskraft som påverkar ditt tillfrisknande i mycket stor utsträckning., säger Inger Ekman.
Hon berättar att det bedrivs en del forskning inom området. Bland annat har det gjorts en avhandling där patienter med höftledsfrakturer har jämförts. Den ena gruppen fick traditionell behandling. I den andra gruppen använde man sig av patientsamtalet, för att ta fram en individuell rehabiliteringsplan där patientens egen uppfattning och drivkraft var vägledande för hela vårdteamet.
- Vi människor är så olika, men ändå får vi samma behandling och samma medicin. Den här metoden, som utgår från patientsamtalet, baseras också på medicinsk evidens, men fokus ligger på att vi alla är unika och tar vara på patientens egen livskraft.  
Resultaten av studien med höftledsfrakturer var mycket tydliga. Vårdtiden halverades, och rehabiliteringen lyckades bättre för dem som fick den individuella behandlingen Det behövdes även mindre smärtstillande mediciner och kostnadsbesparingarna var mycket stora.
- Livsglädje som läkande kraft är något som vi borde använda oss av mycket mer i vården, säger Inger Ekman.  

Humor att ta på allvar
Kerstin Ekeland-Sjöberg föreläser om vikten av att ta humor på allvar. Efter att ha drabbats av en stressrelaterad minnesförlust började hon fundera över vad som gått fel.
- Jag insåg att mitt skratt hade tystnat - jag hade börjat ta saker på för stort allvar och prioriterade fel saker, konstaterar hon.
Hon är biomedicinsk analytiker i botten, och kopplar ihop det som händer i själen med cellbiologi.
- Glädje och skratt ger endorfin som är må-bra-ämnen för kroppen. De blodtryckshöjande stresshormonerna däremot bryts ner av kroppen, när ansiktsmuskler och magmuskler aktiveras, förklarar Kerstin Ekeland-Sjöberg
Immunförsvaret aktiveras av den rörelse och inre massage som skratt ger. Den djupa bukandningen ger också ett lugn. En liknande resultat får man av exempelvis körsång.
Kerstin Ekeland-Sjöberg tipsar om att ett rejält gott skratt innan sänggåendet är också välgörande. Tillväxthormonerna kommer igång flera timmar tidigare med att återuppbygga cellerna på natten, om man har skrattat precis innan läggdags. Har man inget konkret att skratta åt, fungerar skrattyoga och liknande alldeles utmärkt.
På en arbetsplats är humor ett effektivt sätt att överbygga konflikter.
- Om vi verkligen kunde se på oss själva med ömhet och humor, skulle vi klara oss mycket bättre, vara friskare, leva längre och även kunna se på våra medmänniskor med värme.
Men slutligen är då frågan om det är själviskt att sträva efter egen lycka. Enligt Kerstin Ekeland-Sjöberg är det snarare tvärtom: Om du inte tar hand om dig själv, orkar du inte heller ta hand om andra.
Såhär skriver Dalai Lama i boken Lycka! En handbok i konsten att leva:
- Jag är övertygad om att själva meningen med vårt liv är att vi ska sträva efter lycka. (...). Antingen man är religiös eller ej och vilken region man än tillhör, så söker man någonting bättre i livet.
Han konstaterar dock att vi människor ofta letar efter lyckan där den inte finns. Man kan mycket väl vara förmögen, framgångsrik, frisk, ha många vänner och ändå inte vara lycklig.
- Lycka avgörs mer av sinnestillståndet än av yttre händelser. Lycka är en funktion av hur vi uppfattar vår situation, hur nöjda vi är med det vi har, skriver Dalai Lama.

Hitta glädjen som varar länge

Den glädje man känner till fest, eller under en handfull semesterveckor, blir i ärlighetens namn rätt kortvarig. Viktigare är den glädje man finner i sin vardag.  Och vardagsglädje är det många som hittar i ett passionerat intresse. Ann-Britt Erlandsson finner sin vardagsglädje i stallet.
Det är full fart i stallet på Göteborgs Fältrittklubb vid Delsjöområdet. Ridklädda människor skyndar med sadlar och träns i famnen. En liten tjej hjälper en vuxen nybörjare med hästens benskydd. Det skrattas och skojas, hästar borstas, stallgången sopas. Yrkesbakgrund, ålder och livssituation verkar ovidkommande. Alla ser ungefär likadana ut, med ridbyxor, leriga stövlar och fleecetröjor.
- Det är faktiskt magiskt att komma hit. Hur stressad man än är, eller hur jobbigt saker och ting än ter sig, så är allt sådant som bortblåst när jag står och borstar en häst, eller sitter i sadeln. Då är jag bara här och nu, säger Ann-Britt Erlandsson.
Hon har i vuxen ålder åter tagit upp ridningen. Som barn och ungdom tog hästarna upp all hennes lediga tid.
- Det är underbara minnen man har från den tiden. Det känns som en otrolig förmån för mig att få syssla med detta nu igen.
Ryttarna kommer ut från en just avslutad ridlektion, svettiga och rosiga i ansiktet. Ridning är betydligt jobbigare än vad man kan tro om man aldrig har suttit i en sadel.
- Man får verkligen jobba med hela kroppen och man måste ha en väldig koordination. Men när man får till den där perfekta kommunikationen med hästen är det helt fantastiskt, säger Ann-Britt Erlandsson.
Många av de andra ryttarna kommer i god tid innan lektionerna och dröjer sig kvar och fikar efter att de är klara med hästarna. Den sociala delen är också viktig för många på ridskolan.
- Jag tycker att alla är hjälpsamma i vår grupp och vi har väldigt trevligt tillsammans.
Ann-Britt tycker att hon kanske har en större respekt för ridningen än vad hon hade som ung, men också behållning av det på fler plan än då. Du måste vara ödmjuk, men samtidigt tydlig och bestämd. Hästen måste lita på dig och acceptera dig som ledare.
- Hästar är verkligen underbara, varma djur. De ger så väldigt mycket tillbaka till oss människor.

Odla din trädgård - bli frisk fortare

En skogspromenad, eller lite påtande i trädgården blir man glad och harmonisk av. Men är man sjuk krävs förstås mer än så. Då kan grön rehabilitering vara lösningen.
Att vården drar nytta av naturens läkande kraft är ännu ganska ovanligt i Sverige, men förekommer desto mer utomlands. Och det blir allt fler som erbjuder grön rehabilitering även här.
För anställda inom Västra Götalandsregionen, som drabbats av stressrelaterad ohälsa, finns Gröna Rehab, ett projekt som drivs i Botaniska Trädgårdens regi.
Runt en gräddfärgad liten trästuga uppe i Änggårdsbergen ligger några opretentiösa trädgårdsodlingar. Fast många växter fortfarande ligger i vintervila, finns alltid något att pyssla med. Stället ligger lite avsides och inga skyltar visar vägen hit. Och så ska det vara. Deltagarna hos Gröna Rehab ska i lugn och ro få hjälp att hitta tillbaka till hälsa och livslust här.
- Vi kombinerar grönt kunnande med vit vård, förklarar Eva-Lena Larsson, som är biolog och ansvarig för Gröna Rehab. Hon har, under många år, studerat sambanden mellan natur, trädgård, hälsa och livsstil.
På Gröna Rehab ägnar man sig åt enklare trädgårdsarbete, som anpassas efter vars och ens förmåga.
- Vi är också mycket ute och går i naturen och tittar ingående på blommor och insekter. Då ser man naturen med nya ögon och sätter fokus på annat än krämpor och sorger, säger Eva-Lena Larsson.
Den vita vården representeras bland annat av en sjukgymnast, en psykolog och en arbetsterapeut. Resultaten hos Gröna Rehab har varit mycket goda.
- Vi ser en otrolig skillnad på deltagarna när de först kommer till oss och när de avslutar sin rehabilitering här. Och i stort sett alla fortsätter till arbetsträning, berättar Eva-Lena Larsson.
 Forskning har visat att naturen får oss att gå ner i varv och skapar tålighet inför kommande stress. Jag är övertygad om att grön rehabilitering kommer att bli allt vanligare.

Här går jobbet som en dans

Balett bland truckarna, städerskor som sätter upp en cabaret och teater på vårdcentralen. Verkar inte det lite galet? Och vad har kultur egentligen i arbetslivet att göra?
När man för samman kultur och arbetsliv, kan resultatet bli glädje och kreativitet, men också empati, förbättrad kommunikation och sammanhållning. Detta är utgångspunkten för Skådebanan i Västra Götaland, vars uppdrag är att låta kultur och näringsliv mötas.
Men kan konst verkligen ge arbetsglädje och harmoni, fast man inte är särskilt kulturintresserad?
- Man behöver inte alls vara kulturintresserad för att ha ett stort utbyte av vår verksamhet, säger Pia Areblad, som är verksamhetschef på Skådebanan.
Skådebanan arbetar på tre nivåer med samarbeten mellan kultur och arbetsliv. Den första är att utbilda kulturombudsmän på arbetsplatserna.
Nästa steg är kulturkickarna. Då ger konstnären en konstnärlig gestaltning av något som är relevant för företaget, exempelvis i samband med en konferens.
De mest långtgående samarbetena kallas Airis - artists in residence. Här lever en konstnär med de anställda på en arbetsplats under ett år. Vad som sker på arbetsplatsen beror lika mycket på medarbetarna som på konstnären.  
På Bostadsbolaget mötte regissören och dramatikern Petra Revenue bolagets städerskor. Det var en lång och svår resa, innan de såg vad de skulle kunna uträtta tillsammans. Men det slutade med att städerskorna satte upp en cabaret.
- Städerskorna kände sig äntligen sedda och fick ett nytt sätt att se på sig själva, sin arbetssituation och yrkesroll, säger Pia Areblad.
Bostadsbolaget räknade med att de sparade 1,3 miljoner på minskade sjukskrivningar tack vare Airis.
- Kulturens roll är bland annat att spegla oss själva på ett nytt sätt. Folk som får ta del av kultur hittar lättare en mening i tillvaron.
Airis fungerar också som en kreativ katalysator, något som rör om i grytan, vilket behövs i företag där innovation, forskning och kreativitet är viktiga konkurrensmedel.

Publicerat i Livsstil - ett Magasin om ett roligare och friskare liv från Livsstil i Väst 2008.