Skydda
kroppen, inte bara knoppen
Ridning är en
olycksdrabbad sport. Varje år skadas cirka 13 000 utövare. Idag är det en
självklarhet att skydda huvudet med en ridhjälm, men betydligt färre ryttare
drar på sig en säkerhetsväst innan de sitter upp.
Lennart Borgelöv från Göteborg
började rida som vuxen och tycker det är lika självklart att använda väst
som att ha hjälm. Fast egentligen var det lite av en slump att han köpte en
väst.
- Det var en tjej i min
ridgrupp som hade köpt en för stor väst, som jag provade och som passade mig
perfekt. Då köpte jag den av henne, säger Lennart.
- Första gången jag använde
ridvästen var på en uteritt. Jag hade en häst som var jättenervös och som
sprallade omkring hela tiden. Det var riktigt otäckt och jag var glad att jag
hade en säkerhetsväst på mig. Sedan dess har jag använt den varje
gång.
Själv har Lennart aldrig trillat av någon häst och förutom den där
uteritten brukar han inte känna sig orolig när han rider. Däremot har han
sett många ryttare som har ramlat av eller blivit avkastade, både avancerade
och nybörjare. Därför tycker han att det borde vara obligatoriskt med väst,
åtminstone vid hoppning och när man rider ut.
På Göteborgs Fältrittklubb där Lennart rider använder i stort sett alla
yngre ryttare säkerhetsväst. Bland dem som börjat rida som vuxna är det också
ganska vanligt. De som är minst benägna att använda väst är de vuxna
ryttare som ridit i många år.
Många olyckor
Ungefär 13 000 personer
skadar sig årligen inom ridsporten, alltså i snitt 36 om dagen. Visserligen
ska detta sättas i relation till att ungefär en halv miljon människor i
Sverige regelbundet ägnar sig åt ridsport, enligt Svenska Ridsportförbundet.
Men det är ändå en skadedrabbad sport och det inträffar årligen ett antal
riktigt allvarliga olyckor, vissa även med dödlig utgång.
Ridhjälm är idag obligatoriskt på alla ridklubbar som är anslutna till
Ridsportförbundet. Enligt Ulf Wilken, säkerhetsansvarig på Ridsportförbundet
rider idag 99 procent av alla ryttare med hjälm. När det gäller väst finns
dock inga planer på ett obligatorium.
- Vi rekommenderar användning av säkerhetsväst,
eftersom den ger ett bra skydd. Vi har emellertid valt att gå frivillighetens väg,
eftersom det idag finns en stor acceptans framförallt bland unga ryttare att
använda väst. Därför lägger vi hellre fokus på utbildning i hästhantering
än att införa ett allmänt krav på säkerhetsväst, säger Ulf Wilken
En säkerhetsväst fungerar så att den fördelar trycket när man faller av en
häst och slår i marken, eller om man blir trampad eller sparkad.
Marjut Sohlman, som är chefsortoped
på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, och även aktiv tävlingsryttare själv, säger
att en säkerhetsväst kan göra en väldigt stor nytta. I vissa situationer kan
den rent av vara livsavgörande. Hon nämner ett exempel med en ridolycka på Värmdö
för några år sedan, då en kvinna blev trampad av sin häst och dog.
- Hjärtat brast på henne, men hade
hon haft väst på sig hade hon överlevt, säger hon.
"Borde
vara obligatoriskt"
Marjut Sohlman tycker att säkerhetsväst borde vara obligatoriskt på alla tävlingar,
precis som hjälm är det idag. I alla sammanhang där hästen inte är i sin
vanliga miljö, till exempel tävling och uteritt är olycksrisken betydligt större.
Även en lugn häst kan bli skärrad vid ett sådant tillfälle.
Även om inte hästen blivit skrämd, kan givetvis ryttaren ramla av vid ett
hinder och falla över bommarna. Det är ett annat exempel på en situation där
en väst kan fördela trycket och minska skadorna.
Hon betonar att västen inte bara är ett skydd vid allvarliga olyckor. Det kan
exempelvis vara mycket otäckt när man trillar av en häst och fullständigt
tappar andan under en lång stund.
- Den upplevelsen har fått många,
framförallt barn, att sluta rida helt. Effekten av ett sådant fall lindras
betydligt om man har väst.
- En bieffekt av att använda väst,
är att man faktiskt rider bättre när man känner sig säker.
Säkerhetsvästen skyddar mot mycket
men inte mot allt.
Tillverkarna av säkerhetsvästar måste i bruksanvisningen ange även vad västen
inte skyddar mot. Såhär skriver företaget Airowear som tillverkar västarna
Zippa och Reiver: "Skadorna kan bli mindre allvarliga, men kan inte helt
undvikas. En säkerhetsväst skyddar inte ryggraden och förhindrar inte skador
som uppkommit genom svår vridning, böjning, dragning eller klämning av
kroppen."
För att göra nytta måste en säkerhetsväst passa perfekt:
Den ska sitta tajt
och ska bäras över endast en tunn tröja. Eventuella jackor och tjocka tröjor
ska sitta utanpå västen.
Framstycket ska nå
minst 2,5-
Överdelen av
bakstycket ska precis nå 7:e kotan
I bak ska den gå så
långt som möjligt, men den ska inte haka i sadeln
En väst som inte
passar kan göra mer skada än nytta. Därför är det viktigt att man inte köper
en väst att växa i åt barn och ungdomar.
- Om en väst stöter i sadeln kan
den även stöta upp mot halsen. En väst ska absolut inte kunna glida upp mot
strupen eller nacken. Den får också sämre slagdämpande effekt om den
glappar, säger Jeanette Brackman, inköpschef på ridsportbutiken My One.
- När vi provar ut västar i våra
butiker, får kunden alltid sitta med den på, i en sadel.
Är den för liten är det risk för skavsår, eller att den inte täcker de
organ som den är avsedd att skydda: njurar, lever och mjälte.
Dan Ekener, inköpare på grossistföretaget Kjällquists Hästutrustning,
tipsar att man bör gå runt med västen en stund när man provar den i en
butik. Kroppsvärmen gör att säkerhetsvästen expanderar efter en kort stund.
Stor prisskillnad
Säkerhetsvästar v kan kosta från
cirka 600 till bortåt 3 000 kronor. Flertalet västar som säljs är godkända
enligt den högsta säkerhetsklassen. Det man betalar för när man köper en
dyrare väst är framförallt att de är bekvämare och mer anpassningsbara.
Vissa av de dyrare märkena förekommer i kort, lång, bred och smal modell och
även dam- och herrmodeller. De mer exklusiva märkena har ofta mer avancerade
inspänningsanordningar och mer bekväm stoppning. En del modeller kan beställas
i många olika färgkombinationer.
Tävlingsryttare väljer ofta västar som är sydda i många mindre rutor. Dessa
västar är extra smidiga och ryms under en tävlingskavaj, men är ändå godkända
enligt den högsta säkerhetsklassen. Priset kan ligga över 3 000 kronor,
men det finns också varianter för strax under 2 000.
Det finns också en stor begagnatmarknad när det gäller säkerhetsvästar.
Flera ridsportbutiker säljer även begagnade västar. Köper man på annons kan
man hitta ännu billigare västar. Fördelen med att köpa den i en fackbutik är
att man kan få professionell hjälp med att prova ut rätt storlek.
Medan det kan vara vanskligt att köpa en ridhjälm begagnad – om den har
utsatts för ett kraftigt slag, kan den ha förlorat sin skyddande effekt, fast
det inte syns – är det oftast inga problem med att köpa en begagnad väst.
Det är relativt enkelt att se om kardborreband och spännen är hela och att gå
in i fodret och se efter om det är helt.
Se upp för luddiga
formuleringar!
Oavsett om man köper en ny eller en begagnad väst är det viktigt att se
efter att den är CE-märkt. Västar som inte är godkända säljs ibland med
luddiga formuleringar, som till exempel: "producerad under en noggrann
kvalitetskontroll så att allt stämmer enligt säkerhetsstandarden." Ett
annat sätt är att benämna varan för "ridväst" i stället för säkerhetsväst.
På så sätt har man undvikit att utlova att det är en godkänd säkerhetsväst.
Är
västen godkänd?
Säkerhetsvästar
räknas som personlig skyddsutrustning. För att få sälja personlig
skyddsutrustning måste tillverkaren garantera att produkterna uppfyller de
säkerhetskrav som finns enligt lag.
- Är en ridväst inte CE-märkt
är det tveksamt om det tillverkande företaget vet vad de sysslar med. Säljer
man personlig skyddsutrustning måste den vara godkänd enligt gällande
standard, säger Lars Bonnevier på SIS, Swedish Standards Institute.
Konsumentverket är tillsynsmyndighet när det gäller personlig
skyddsutrustning för privat bruk och som alltså ska kontrollera att de lever
upp till gällande lagstiftning. Vid en granskning som Konsumentverket gjorde
2001, framkom att det stora flertalet västar var CE-märkta, men det
förekommer undantag. Däremot var det bara var fjärde som hade en
bruksanvisning på svenska, vilket också är något som krävs enligt lag.
Någon uppföljning har inte gjorts sedan dess.
Konsumentverket kan även skicka produkter på provning för att se om de lever
upp till sin CE-märkningen. Någon sådan provning har ännu inte gjorts på
säkerhetsvästar.
Idag säljs säkerhetsvästar på
allt fler ställen, även i affärer som inte primärt sysslar med ridsport.
För att vara säker på att få en säkerhetsväst som är godkänd, ska man
alltså kolla märkningen noga.
De flesta västar som säljs i ridsportbutiker har även ett Beta-märke. Detta
är en frivillig märkning. Beta står för British Equestrian Trade Association
och är en brittisk branschorganisation som bland annat certifierar
ridutrustning, som exempelvis ridvästar. Betas säkerhetsnivåer följer den
europeiska normen och har färgade etiketter enligt följande: Svart etikett är
nivå 1, brun nivå 2, lila nivå 3.
Om en ridväst har ett Beta-märke betyder det att den är testad både enligt
EN-13158 och att den är godkänd av Beta. För att bli godkänd av Beta, krävs
årliga tester, vilket inte behövs för CE-märkning.
Det finns även andra frivilliga märkningar.
Titta efter det här när du väljer väst
CE-märket, som innebär att tillverkaren intygar att säkerhetskraven för skyddsvästar är uppfyllda. De ska vara testade och ge ett tillräckligt skydd vid slag mot kroppen. CE-märkningen innebär att tillverkaren garanterar att västen uppfyller den obligatoriska europastandarden för säkerhetsvästar för ridning: EN-13158.
Tillverkarens eller återförsäljarens namn eller varumärke
Det ska framgå att det är en säkerhetsväst för ryttare, samt en modellbeteckning som identifierar produkten
Storlek
Hänvisning till
bruksanvisningen (som ska vara på svenska!)
Uppgift om vilken
skyddsnivå västen har.
Nivå 1 är endast avsedd för professionella jockeyer.
Nivå 2 är för motionsridning
Nivå 3 är den högsta nivån och krävs för att delta i fälttävlan.